Sex av partierna har hittills svarat. Om vi får fler svar, så uppdeterar vi denna text.
Socialdemokraterna
Vilka insatser vill ert parti konkret se för att tidigt fånga upp unga tjejer som riskerar att dras in i gängmiljöer — inte bara som gärningspersoner utan som utsatta, medlöpare eller exploaterade?
Vi vill se höjda straff för de som rekryterar barn till gängkriminalitet eller köper narkotika av barn. Barn och ungdomar i riskzon ska punktmarkeras och ett riskfamiljsprogram införas som kan fånga upp barn som är på väg in i kriminalitet.
Kvinnor i och kring gängmiljöer har ofta erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa. Hur vill ert parti öka den könsspecifika förståelsen och stärka samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende för att bättre möta denna samsjuklighet?
Tjejers roll och utsatthet är en ofta förbisedd aspekt av den svenska organiserade brottsligheten. Att dessa tjejer ofta osynliggörs både i forskningen och i myndigheters arbete innebär att deras specifika utsatthet varken erkänns eller adresseras på ett adekvat sätt. Samtidigt som vissa tjejer aktivt deltar i kriminell verksamhet utnyttjas andra på olika sätt, särskilt genom sexuellt våld och som redskap i penningtvätt och smuggling. Ska vi lyckas bryta gängens makt måste också tjejers och kvinnors roll i kriminaliteten synlig göras och bemötas med riktade åtgärder.
Vi anser att det finns behov av särskilda insatser för att fånga upp och stötta tjejer i riskzonen och lämplig myndighet bör få i uppdrag att i ett första skede kartlägga tjejers roll inom den organiserade brottsligheten.
Kunskapen hos samtliga inblandade aktörer, skola, socialtjänst, polis m.fl. om hur unga tjejer dras in i dessa miljöer behöver stärkas – den mesta kunskapen som finns idag är baserad på pojkar och män.
Hur vill ert parti öka tillgången till konkreta trygghetsåtgärder med individanpassade insatser såsom traumamedveten vård, könspecifika exitprogram och avhopparverksamheter för tjejer som vill lämna en kriminell miljö?
Svar: Vi vill framförallt förbättra det förebyggande arbetet så att färre tjejer, och barn över huvudet taget, dras in i gängkriminalitet. Vi vill se införa ett nytt riskfamiljeprogram för barn och familjer med riskfaktorer som kan gå in tidigare och fånga upp de ungdomar som är på väg in i gängkriminalitet. Vi måste också ge socialtjänsten nya möjligheter att vid behov besluta om insatser för att punktmarkera unga, till exempel genom en personlig följeslagare eller digital fotboja.
De som är redo att hoppa av en kriminell bana ska få stöd och hjälp med detta. Därför vill vi se ett nationellt avhopparprogram som säkerställer tillgänglighet, likvärdighet, evidensbaserade arbetssätt samt stark och långsiktig finansiering.
Samtidigt med detta måste kunskapen kring tjejers specifika villkor i kriminella sammanhang stärkas, därför vill vi kartlägga tjejers roll inom den organiserade brottsligheten.
Vilka resurser och långsiktiga satsningar vill ert parti göra för att stärka kvinnnojourernas och tjejjourernas arbete — särskilt i områden där gängkriminalitet påverkar kvinnor och barn direkt?
Vi måste stoppa nedläggningen av skyddade boenden och säkra skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnojourerna utgör en helt avgörande del av samhällets skydd mot mäns våld mot kvinnor. De skyddade boenden ska hålla hög kvalitet och ha rätt kompetens. Socialdemokraterna anser att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer. Den långsiktiga finansieringen måste säkerställas.
Den införda tillståndsplikten ska säkerställa hög kvalitet men också stänga ute oseriösa aktörer. Men införandet har inte fungerat tillräckligt bra. Därför föreslog vi 100 miljoner extra i vårt senaste budgetförslag för att stärka kvinnojourernas verksamhet och säkerställa tillgången till skyddade boenden.
Vilka insatser vill ert parti konkret se för att komma längre i det förebyggande arbetet och vad ser ni krävs för att nå fler unga i riskmiljöer?
Vi vill rycka upp gängkriminaliteten med rötterna och införa en maffialag, bryta gängens nyrekrytering samt se till att Sverige inte har några utsatta områden. Det handlar om en bred palett av åtgärder för att åstadkomma detta. Bland annat:
Säkerställ tillräckliga resurser. Det brottsförebyggande arbetet är i stort behov av förstärkning och vi vill införa en ny princip i budgetarbetet där vi för varje extra krona som satsas på rättsväsendet också lägger en krona på det förebyggande arbetet. Tillsammans med en indexering av kommuners och regioners generella statsbidrag ger det bättre förutsättningar för långsiktiga insatser i utsatta områden. Och dessa insatser behöver börja tidigare än idag.
En småskolereform för små klasser åt små barn. En bra skolstart är avgörande för att alla barn ska lyckas i skolan. Den tydligaste skyddsfaktorn mot att dras in i gängen är en fullgjord skolgång. Skolan ska lägga grunden till en bra start och goda livschanser för alla. Att fler än någonsin slås ut från svensk skola är ett oerhört misslyckande. Samtidigt gör friskoleföretagen rekordvinster. För att vända krisen i skolan krävs mindre klasser, fler behöriga lärare och en skola som styr mot kunskap istället för vinst.
Dagens allmänna barn- och familjehälsovård behöver förstärkas och ett nytt riskfamiljsprogram införas för barn och familjer med riskfaktorer. Det förutsätter ett tätare samarbete mellan socialtjänst, förskola och skola för att se och fånga upp de familjer som är i behov av ett mer samordnat stöd. Den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete behöver följas upp och det behöver säkerställas att alla, även små, kommuner ges tillräcklig statlig finansiering för att klara uppdraget.
Vi behöver också omfattande insatser för att bryta segregationen och vända de senaste decenniernas utveckling. Sverige ska inte ha några utsatta områden där parallellsamhällen med extremism och kriminalitet kan gro och växa. Det är dags att staten kliver in och tar kontroll. Tillsammans med kommunerna vill vi lyfta områdena och göra dem till trygga och bra bostadsområden att leva i.
Ett starkt civilsamhälle. För att öka motståndskraften mot kriminalitet och organiserad brottslighet brett i samhället vet vi att föreningslivets och det civila samhällets insatser är viktigt. Att alla barn och unga ges reella möjligheter till en god och organiserad fritid med kvalitativa aktiviteter är av görande. Vi vill se ett ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade ledare och fler aktiviteter särskilt riktat mot eftersatta bostadsområden.
Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet hamnar ofta i skadligt bruk som en konsekvens av en kombination av faktorer och det de har utsatts för, hur vill ni arbeta för att stötta tjejer och kvinnor som har levt i utsatthet och vilka åtgärder ser ni krävs för att minska skadligt bruk av alkohol- och narkotika?
Den svenska narkotikapolitiken bygger på tre delar: förebyggande insatser, vård och behandling samt ett tydligt straff- och kontrollsystem. Det långsiktiga målet för den svenska narkotikapolitiken är ett samhälle fritt från narkotika.
Samhällets aktörer måste bli bättre på att hjälpa de som har ett skadligt narkotika och/eller alkoholbruk att komma ur det. De ska fångas upp tidigt och få rätt vård, stöd och behandling. Staten måste ta ett större ansvar och rollerna för olika aktörer förtydligas så att ingen faller mellan stolarna. Vi tror också att vårdvalet inom missbruksvården måste avskaffas då vi sett allt för många exempel på oseriösa aktörer som inte har patienternas bästa för ögonen.
Centerpartiet
1. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att tidigt fånga upp unga tjejer som riskerar att dras in i gängmiljöer — inte bara som gärningspersoner utan som utsatta, medlöpare eller exploaterade?Vi vill se insatser innan, under och efter tjejer dras in i gängmiljöer. Vi har bland annat föreslagit ett larmnummer dit barn, föräldrar och anhöriga vuxna kan vända sig när ett barn hotas, pressas eller riskerar att dras in i kriminalitet, högre straff för vuxna som försöker rekrytera ett barn och en ansvarig vuxen för varje barn i riskzon. Det måste även finnas bättre stöd att lämna kriminaliteten - avhopparprogram ska byggas ut och permanentas. Skola och socialtjänst måste ha goda kompetenser för att skapa ett ordentligt skyddsnät för dessa tjejer.
2.Kvinnor i och kring gängmiljöer har ofta erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa. Hur vill ert parti öka den könsspecifika förståelsen och stärka samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende för att bättre möta denna samsjuklighet?
Vi vill förbättra kommunikationen mellan skolan, vården och socialtjänsten för att förebygga att någon faller mellan stolarna. Vi har föreslagit traumascreening för barn för att fånga problematik tidigt, avhopparprogram med särskilda insatser för unga och riktade program för tjejer och kvinnor. Centerpartiet vill även se en historisk satsning på ungas psykiska hälsa. Den psykiatriska vården ska byggas ut, bli mer tillgänglig och ge stöd under hela uppväxten.
3.Hur vill ert parti öka tillgången till konkreta trygghetsåtgärder med individanpassade insatser såsom traumamedveten vård, könspecifika exitprogram och avhopparverksamheter för tjejer som vill lämna en kriminell miljö?
I Centerpartiet vill vi se stora satsningar på skola, avhopparprogram och psykiatrisk vård. Vården behöver bli mer tillgänglig, mer sammanhållen och bättre anpassad efter ungas behov. Vi vill se kompetensförbättringar och riktade insatser. För att stärka vårdkedjan har vi föreslagit en historisk satsning på 3 miljarder kronor mer till ungas psykiska hälsa. Även skolan är en enormt viktig resurs i arbetet, och därför vill Centerpartiet stärka elevhälsan och skolans arbete mot mobbning, psykisk ohälsa och otrygghet.
4.Vilka resurser och långsiktiga satsningar vill ert parti göra för att stärka kvinnnojourernas och tjejjourernas arbete — särskilt i områden där gängkriminalitet påverkar kvinnor och barn direkt?
Kvinnojourerna är en viktig resurs för många, och är måna om att de ska ha en stark närvaro. Därför vill vi återupprätta kvinnojourernas närvaro i hela landet genom säkra ett långsiktigt och stabilt ekonomiskt stöd till jourverksamheterna. Den nya lagstiftningen har fört med sig att kvinnojourer i hela landet tvingats stänga eller minska sina öppettider, och vissa skyddade boenden har stängts ner. Denna utveckling måste vändas och staten ta ett större ansvar för att kvinnojourer är närvarande, tillgängliga och har en trygg finansiering.
5.Vilka insatser vill ert parti konkret se för att komma längre i det förebyggande arbetet och vad ser ni krävs för att nå fler unga i riskmiljöer?
Centerpartiet vill se tidiga och samordnade insatser genom barnskyddsteam där skola, socialtjänst, polis och vård arbetar samordnat, samt en ansvarig vuxen som följer varje barn i riskzon. Vi vill också införa nationell screening för våld och trauma. För att nå fler unga krävs närvarande socialtjänst, trygga vuxna, en skola som ger rätt stöd i tid samt meningsfull fritid. Det behövs dessutom långsiktig finansiering, tydligt ansvar och systematisk uppföljning av vilka insatser som faktiskt fungerar. Unga ska rekryteras till det goda samhället.
6.Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet hamnar ofta i skadligt bruk som en konsekvens av en kombination av faktorer och det de har utsatts för, hur vill ni arbeta för att stötta tjejer och kvinnor som har levt i utsatthet och vilka åtgärder ser ni krävs för att minska skadligt bruk av alkohol- och narkotika?
Centerpartiet vill i huvudsak hjälpa människor med missbruk genom att göra vården mer tillgänglig, mer sammanhållen och mer specialiserad där det behövs. Vi vill sänka trösklarna till att söka vård genom att avkriminalisera att ha narkotika i kroppen. Tjejer som levt i utsatthet måste få ett långsiktigt stöd och hjälp att lämna skadliga situationer. Vi har därför länge drivit frågan om ett nationellt lämnaprogram med en lämnapeng och ett förbättrat brottsofferstöd. I Centerpartiet vill vi skydda offret och begränsa förövaren. Därför vill vi även reformera kontaktförbudslagstiftningen och öka användningen av fotboja.
Miljöpartiet
1. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att tidigt fånga upp unga tjejer som riskerar att dras in i gängmiljöer — inte bara som gärningspersoner utan som utsatta, medlöpare eller exploaterade?
Unga tjejer som rekryteras till gängen har ofta erfarenhet av en otrygg uppväxt, psykisk ohälsa, missbruk, fattigdom, skolmisslyckanden och våld. Detta är faktorer som kan förebyggas tidigt, därför vill vi ge stärkta och långsiktiga resurser till socialtjänsten, skolan, vården, barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan och civilsamhället. Vi vill också ge polis, skola och socialtjänst möjlighet att rikta särskilda insatser mot tjejer, och deras familjer, när det finns en tydlig risk för att hon dras in i kriminella gäng.
Tjejers brottslighet och utsatta situation i gängen både liknar och skiljer sig från killar. Det är viktigt att till exempel polisen, Sis och HVB-hemmen har kunskap om detta och tar hänsyn till tjejers risk för exponering och deltagande i kriminalitet i sitt arbete.
2. Kvinnor i och kring gängmiljöer har ofta erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa. Hur vill ert parti öka den könsspecifika förståelsen och stärka samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende för att bättre möta denna samsjuklighet?
Miljöpartiet driver att regionerna, dvs hälso- och sjukvården helt ska ta över ansvaret för missbruksvården, istället för det delade ansvaret med kommunerna, dvs. socialtjänst, som gör att många faller mellan stolarna. Då blir det lättare att behandla och stötta kvinnor med både erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa.
3. Hur vill ert parti öka tillgången till konkreta trygghetsåtgärder med individanpassade insatser såsom traumamedveten vård, könspecifika exitprogram och avhopparverksamheter för tjejer som vill lämna en kriminell miljö?
Miljöpartiet driver att regionerna, dvs hälso- och sjukvården helt ska ta över ansvaret för missbruksvården, istället för det delade ansvaret med kommunerna, dvs. socialtjänst, som gör att många faller mellan stolarna. Då blir det lättare att behandla och stötta kvinnor med både erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa.
4. Vilka resurser och långsiktiga satsningar vill ert parti göra för att stärka kvinnnojourernas och tjejjourernas arbete — särskilt i områden där gängkriminalitet påverkar kvinnor och barn direkt?
Nu ett år efter den nya lagstiftningen om tillståndsplikt för skyddat boende ser vi tyvärr kraftiga brister i implementeringen. Rättsosäkerheten för kvinnor och barn i behov av skyddat boende har ökat, och kunskapen hos socialtjänsten och resurserna hos kommuner varierar, inte minst gällande hur de påverkas av gängkriminalitet. Om den nya lagen om tillståndsplikt ska göra skillnad måste den leda till att fler kvinnor och barn beviljas placeringar på boenden av hög kvalitet, exempelvis kvinno- och tjejjourer. Då behöver staten ta ansvar för en del av kostnaden. Miljöpartiet driver därför att staten står för halva kostnaden för placeringar på skyddade boenden.
Det är lika viktigt att parallellt jobba med förebyggande arbete om bland annat destruktiva könsroller, men också synliggörandet av tjejer kring och i gängkriminalitet och deras dubbla roller som både offer och förövare. Här har kvinno- och tjejjourerna en avgörande roll genom sina långtgående kunskaper och erfarenheter kring våld och utsatthet och hur de kan arbeta kunskapshöjande och opinionsbildande. Miljöpartiet vill se ett starkt civilsamhälle och driver därför ökade och långsiktiga resurser för detta område
5. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att komma längre i det förebyggande arbetet och vad ser ni krävs för att nå fler unga i riskmiljöer?
Svar: Återigen handlar det om att ge kraftigt stärkta resurser till vård, socialtjänst, psykiatri och skola, elevhälsan, civilsamhället - detta är verksamheter som varje dag möter tjejer och deras familjer och har störst möjligheter att förebygga en kriminell utveckling. Det finns också goda exempel både från svenska kommuner och vårt grannland Danmark på brottsförebyggande arbete där ungdomar som befinner sig i riskzon för att dras in i kriminalitet blir föremål för riktade insatser som involverar hela familjen och andra i barnets omgivning. Miljöpartiet har föreslagit att Socialstyrelsen eller annan myndighet ska utveckla en metod för att identifiera unga i riskzonen så att de snabbt kan få stöd och inte hamna i destruktiva beteenden. Vi behöver också sätta dit gängtopparna samtidigt som vi höjer straffen för gängens rekryterare.
6. Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet hamnar ofta i skadligt bruk som en konsekvens av en kombination av faktorer och det de har utsatts för, hur vill ni arbeta för att stötta tjejer och kvinnor som har levt i utsatthet och vilka åtgärder ser ni krävs för att minska skadligt bruk av alkohol- och narkotika?
Svar: Kvinnor och tjejer som har levt i utsatthet ska få stödinsatser antingen via kvinno- och tjejjourer eller den offentliga vården. Miljöpartiet vill att ansvaret för beroendevården samlas hos regionerna för att det ska skapas bättre förutsättningar för personer med samsjuklighet och för likvärdig vård och forskning. Inga ska nekas vård för att de samtidigt har ett skadligt bruk. Vi vill se att fler kvinnojourer har kompetens och resurser att stötta och skydda kvinnor i missbruk, det kan göras genom att flera kommuner gemensamt går ihop för i ett idéburet offentligt partnerskap med en jour kring det. Vi vill stärka stödet till kvinnojourer och andra civilsamhällesorganisationer som hjälper människor ur beroende.
Vänsterpartiet
1. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att tidigt fånga upp unga tjejer som riskerar att dras in i gängmiljöer — inte bara som gärningspersoner utan som utsatta, medlöpare eller exploaterade?
Barn och unga i dessa miljöer, däribland tjejer, är ofta både brottsoffer och gärningspersonser samtidigt. I dag tar inte lagstiftningen tillräcklig hänsyn till det och vi har därför föreslagit att omfattningen av människohandel med barn i kriminella nätverk ska ses över i syfte att ta fram träffsäkra åtgärder. Vi anser att det behövs mycket mer fokus på förebyggande arbete för att minska nyrekryteringen av barn och unga in i kriminalitet. Redan nu pågår en rad olika projekt i detta syfte runt om i landet tex Rätt kurva. Vi vill se fler program som riktar sig specifikt mot unga tjejer.
2. Kvinnor i och kring gängmiljöer har ofta erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa. Hur vill ert parti öka den könsspecifika förståelsen och stärka samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende för att bättre möta denna samsjuklighet?
3. Hur vill ert parti öka tillgången till konkreta trygghetsåtgärder med individanpassade insatser såsom traumamedveten vård, könspecifika exitprogram och avhopparverksamheter för tjejer som vill lämna en kriminell miljö?
Vi har gjort ett gemensamt svar på fråga 2 och 3 eftersom dessa hänger ihop:
En ökad kunskap om kvinnors brottslighet och livssituation är av yttersta vikt för att såväl socialtjänstens, kriminalvårdens och vårdens insatser ska kunna anpassas efter kvinnornas behov och minska återfallen i brott. Vi har tex föreslagit att kvinnors situation och behov i kriminalvården ska ses över. Detta för att skapa förutsättningar för en jämställd vård och bättre möjligheter att lämna ett liv i kriminalitet. Samverkan mellan alla berörda instanser, som tex kriminalvården och socialtjänsten behöver förbättras avsevärt.
4. Vilka resurser och långsiktiga satsningar vill ert parti göra för att stärka kvinnnojourernas och tjejjourernas arbete — särskilt i områden där gängkriminalitet påverkar kvinnor och barn direkt?
Vänsterpartiet vill göra långsiktiga och kraftfulla satsningar för att stärka kvinnojourerna och tjejjourerna, särskilt i de områden där gängkriminalitet slår hårdast mot kvinnor och barn. Vi vet att det ofta är kvinnor som står med konsekvenserna av männens våld, otrygghet och parallella maktstrukturer. Därför krävs riktiga investeringar och ett tydligt politiskt ansvarstagande. Bland det viktigaste är en långsiktig och säker finansiering. I dag tvingas många jourer arbeta i projektform, beroende av tillfälliga bidrag som gör det omöjligt att planera långsiktigt. Det är helt orimligt för verksamheter som ska ge skydd och stöd åt våldsutsatta kvinnor och barn. I våra budgetförslag lägger vi konsekvent mer pengar på kvinno- och tjejjourerna än regeringen. Vi vill även stoppa den ökande privatiseringen inom området. Kommersiella aktörer saknar den ideella jourrörelsens erfarenhet, kompetens och feministiska grundsyn. När stödet till utsatta kvinnor förvandlas till affärsverksamhet hotas både kvaliteten och den kunskap som kvinnokampen byggt upp under decennier. De ideella jourerna behöver även få möjlighet att växa i de områden där gängvåldet skapar särskild utsatthet. Det handlar om ökade resurser för att kunna anställa fler, utbilda fler volontärer, bedriva uppsökande arbete och samverka med socialtjänst, skolor och civilsamhälle. Jourerna sitter redan i dag på unik kunskap om våld och våldets konsekvenser, i synnerhet för barn som lever nära gängmiljöer, och den kunskapen måste tas tillvara.
5. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att komma längre i det förebyggande arbetet och vad ser ni krävs för att nå fler unga i riskmiljöer?
Vi har bland annat föreslagit särskilda satsningar på att stärka tryggheten i områden där många unga och barn riskerar att rekryteras in i kriminalitet, s.k. trygghetszoner. I en trygghetszon ska skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Satsningen skulle t.ex. kunna ge de berörda instanserna möjlighet att anställa särskilda trygghetssamordnare som arbetar tillsammans i trygghetsteam för att stärka området. Satsningen skulle också kunna användas till att ordna aktiviteter för ungdomar. Tillsammans med andra budgetsatsningar t.ex. på skolan och socialtjänsten hävdar vi med stöd i forskning och beprövad erfarenhet att detta skulle göra verklig skillnad.
6. Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet hamnar ofta i skadligt bruk som en konsekvens av en kombination av faktorer och det de har utsatts för, hur vill ni arbeta för att stötta tjejer och kvinnor som har levt i utsatthet och vilka åtgärder ser ni krävs för att minska skadligt bruk av alkohol- och narkotika?
Tjejer och kvinnor som exploateras av gängkriminalitet befinner sig ofta i extrem utsatthet, både genom våld, kontroll och psykisk press. Skadligt bruk av alkohol och narkotika är ofta en konsekvens av det de tvingats leva igenom. Därför måste stödet till dem vara långsiktigt, feministiskt och tryggt, inte projektbaserat eller beroende av privata aktörer. Vänsterpartiet ser att vi behöver stärka de ideella kvinno- och tjejjourerna, eftersom de är de som har störst kunskap om våldets dynamik och konsekvenser. Jourerna arbetar redan i dag med att stötta kvinnor med skadligt bruk och beroendeproblematik, men saknar ofta resurser för att göra det fullt ut. Genom stabil flerårig finansiering får jourerna möjlighet att anställa personal, bygga upp specialiserade stödinsatser och samarbeta närmare beroendevården. Det här stödet behöver vara samordnat och tillgängligt, inte uppsplittrat mellan myndigheter. Utsatta tjejer ska inte bollas runt mellan socialtjänst, beroendevård och polis. Vi vill se förstärkta insatser där kvinnojourer, socialtjänst, elevhälsa och beroendevård arbetar tillsammans. För tjejer som levt i gängmiljöer måste stödet inkludera traumabehandling, skydd, stabilitet och en långsiktig plan, inte korta insatser som upphör efter några månader. Slutligen vill vi minska skadligt bruk genom att stärka det förebyggande arbetet i utsatta områden. Det handlar om att ge unga tjejer trygga miljöer, tillgång till stöd tidigt, och att bryta den utsatthet som gängen utnyttjar.
Sverigedemokraterna
1. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att tidigt fånga upp unga tjejer som riskerar att dras in i gängmiljöer — inte bara som gärningspersoner utan som utsatta, medlöpare eller exploaterade?
Kampen mot organiserad brottslighet gör i princip ingen skillnad på kvinnor och män. Om en kvinna begår brott så är hon i samhällets ögon en brottsling, inte ett offer. Sverigedemokraterna och regeringen bedriver ett mycket fokuserat arbete med att förbättra förutsättningarna för rättsvårdande myndigheter att döma och låsa in dem som utsätter andra människor för brott. I lika hög grad är det samhällets uppgift att finansiera och tillhandahålla olika sociala insatser. Med detta noterat är vi väl medvetna om att kvinnor i gängmiljöer kan vara oerhört utsatta. Skolan, elevhälsan och socialtjänsten måste arbeta systematiskt med att identifiera mönster av kontroll, grooming och rekrytering. Tjejer behöver egna insatskedjor eftersom deras väg in i gängen ofta sker genom relationer och utsatthet. Vi vill därför se särskilda stödteam för utsatta flickor i kommuner med hög kriminalitet, som samarbetar med både socialtjänst och polis.
2. Kvinnor i och kring gängmiljöer har ofta erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa. Hur vill ert parti öka den könsspecifika förståelsen och stärka samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende för att bättre möta denna samsjuklighet?
Kvinnor i och runt gängmiljöer är ofta offer för en kombination av social kontroll, missbruk, psykisk ohälsa och våld som samhället alltför länge har blundat för eller underskattat. Risken är att de fastnar i en miljö där de blir oerhört exploaterade. Regeringen har redan stärkt samverkan mellan myndigheter och Sverigedemokraterna understryker betydelsen av könsspecifik kompetens i arbetet med gängrelaterad kriminalitet. Vård, socialtjänst och rättsväsende behöver gemensamma metoder för att möta trauma, beroende, våld och psykisk ohälsa samtidigt. Vi noterar också att statliga myndigheter (t ex Socialstyrelsen) och kommunerna bedriver ett seriöst arbete kring detta. Man ska dock ha respekt för den oerhörda utmaning som den organiserade brottsligheten ställer hela samhället inför och att arbetet är långsiktigt.
3. Hur vill ert parti öka tillgången till konkreta trygghetsåtgärder med individanpassade insatser såsom traumamedveten vård, könspecifika exitprogram och avhopparverksamheter för tjejer som vill lämna en kriminell miljö?
Regeringen arbetar aktivt med avhopparverksamhet och Sverigedemokraterna understryker betydelsen av att kvinnor och tjejer får anpassade insatsmodeller. Deras utsatthet är ofta präglad av relationsvåld och hot och vi vill se traumamedveten vård som standard i avhopparverksamheter för kvinnor. Vi vill också införa särskilda exitprogram för tjejer som levt i gängmiljö, med skyddat boende, psykologiskt stöd, utbildningsinsatser och långsiktig uppföljning. Tjejer som söker hjälp ska veta att samhället erbjuder en tydlig väg ut. Sedan ska vi inte blunda för utmaningen i att bryta loss en individ från hans eller hennes social struktur.
4. Vilka resurser och långsiktiga satsningar vill ert parti göra för att stärka kvinnnojourernas och tjejjourernas arbete — särskilt i områden där gängkriminalitet påverkar kvinnor och barn direkt?
Sverigedemokraterna värnar kvinnors trygghet och vill att kvinnnojourer och tjejjourer får bättre och mer långsiktiga förutsättningar. Regeringen har redan höjt stödet till våldsutsatta kvinnor, men vi vill rikta särskilda resurser till jourer i områden där gängkriminalitet direkt drabbar kvinnor och barn. Dessa jourer möter hot, kontroll och våld som är kopplat till både familj, heder och gängmiljö. De behöver stabil finansiering, skyddade boenden med hög säkerhet och en tydlig koppling till polisens riskbedömningar.
5. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att komma längre i det förebyggande arbetet och vad ser ni krävs för att nå fler unga i riskmiljöer?
Kriminella miljöer uppstår inte av en slump och det är inte självklart att vi ska ha organiserad gängbrottslighet. Många av de kriminella gängen har etnisk profil och det vore extremt naivt att blunda för betydelsen av två-tre decenniers ansvarslös migrationspolitik. ”Hårda” åtgärder har en förebyggande aspekt. Gängledare ska vara inlåsta och om möjligt utvisas, det är det bästa sättet att skydda brottsoffren. ”Mjuka” åtgärder är precis lika viktiga. Listan är lång men vi kan exempelvis betona fungerande barn- och ungdomspsykiatri. Vidare är hela samhällets normer och sammanhållning en förebyggande åtgärd i sig. Kommuner måste ta ett tydligt ansvar för tidiga insatser, och staten ska följa upp resultat. Vi vill stärka närvaroteam i skolan, införa obligatoriska handlingsplaner vid hög frånvaro och kraftigt öka stödet till socialtjänster i utsatta områden. Vi vill också se ett utökat samarbete mellan polis och skola för att identifiera rekryteringsförsök.
6. Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet hamnar ofta i skadligt bruk som en konsekvens av en kombination av faktorer och det de har utsatts för, hur vill ni arbeta för att stötta tjejer och kvinnor som har levt i utsatthet och vilka åtgärder ser ni krävs för att minska skadligt bruk av alkohol- och narkotika?
Missbruk bland tjejer i gängmiljö ska ofta ses i en kontext av våld, övergrepp och kontroll. Regeringen har förstärkt missbruksvården, men Sverigedemokraterna vill att den anpassas bättre för flickor och kvinnor som utsatts för gängrelaterat våld. Vi vill se behandlingsprogram som kombinerar beroendevård med traumabehandling, skydd och social återuppbyggnad. Kommuner och regioner ska samarbeta bättre och vården ska arbeta aktivt med att fånga upp tidiga signaler på beroende kopplat till övergrepp.
Liberalerna
1. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att tidigt fånga upp unga tjejer som riskerar att dras in i gängmiljöer — inte bara som gärningspersoner utan som utsatta, medlöpare eller exploaterade?För att upptäcka unga tjejer i riskmiljöer måste insatser börja redan i förskola, på familjecentraler och på BVC, och insatserna måste fortsätta genom grundskolan. Skolan har en central förebyggande roll. Ordning, studiero och en stark elevhälsa är avgörande. Med tidiga, individanpassade insatser och tät samverkan kring unga tjejer kan de fångas upp i tid.
2. Kvinnor i och kring gängmiljöer har ofta erfarenheter av trauma, skadligt bruk och psykisk ohälsa. Hur vill ert parti öka den könsspecifika förståelsen och stärka samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende för att bättre möta denna samsjuklighet?
Tjejer i gängmiljöer är oerhört utsatta och behöver riktade insatser. Stärkt stöd och skydd är avgörande. Psykiatrin, särskilt traumavård och ungdomsvård, behöver byggas ut. Personal i skola, förskola, vård, socialtjänst och rättsväsende måste få ökad kunskap för att kunna identifiera flickor i riskzonen.
3. Hur vill ert parti öka tillgången till konkreta trygghetsåtgärder med individanpassade insatser såsom traumamedveten vård, könspecifika exitprogram och avhopparverksamheter för tjejer som vill lämna en kriminell miljö?
Tjejer som vill lämna en kriminell miljö behöver individanpassat stöd. Förskola, skola, socialtjänst och vård ska ha kunskap om flickors utsatthet, och samarbetet med exit/lämna program måste fungera sömlöst. Kvinnor som tar sig loss från våldsutsatthet och kriminella miljöer ska enklare än i dag kunna få bostad i en ny kommun för att få en chans till något bättre. Med trygghet, könsspecifika program, traumamedveten vård och fler stödinsatser kan fler flickor bryta destruktiva mönster och få ett stabilt liv.
4. Vilka resurser och långsiktiga satsningar vill ert parti göra för att stärka kvinnnojourernas och tjejjourernas arbete — särskilt i områden där gängkriminalitet påverkar kvinnor och barn direkt?
Tjejer som vill lämna en kriminell miljö behöver individanpassat stöd. Förskola, skola, socialtjänst och vård ska ha kunskap om flickors utsatthet, och samarbetet med exit/lämna program måste fungera sömlöst. Kvinnor som tar sig loss från våldsutsatthet och kriminella miljöer ska enklare än i dag kunna få bostad i en ny kommun för att få en chans till något bättre. Med trygghet, könsspecifika program, traumamedveten vård och fler stödinsatser kan fler flickor bryta destruktiva mönster och få ett stabilt liv.
5. Vilka insatser vill ert parti konkret se för att komma längre i det förebyggande arbetet och vad ser ni krävs för att nå fler unga i riskmiljöer?
Skolan är avgörande. Vi vill ha fler vuxna i skolan, stärkt ordning och studiero och bättre möjligheter att sätta in tidiga stödinsatser. Skola, socialtjänst och vård behöver mer kunskap för att upptäcka unga i riskmiljöer, och förstå på vilka sätt flickor rekryteras till gäng. När skola, elevhälsa och socialtjänst samarbetar kan fler unga fångas upp i tid och få en trygg skolgång.
6. Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet hamnar ofta i skadligt bruk som en konsekvens av en kombination av faktorer och det de har utsatts för, hur vill ni arbeta för att stötta tjejer och kvinnor som har levt i utsatthet och vilka åtgärder ser ni krävs för att minska skadligt bruk av alkohol- och narkotika?
De tjejer och kvinnor som fastnat i skadligt bruk av alkohol och narkotika behöver nås av mer vård och stöttning, aldrig av utskällningar och moraliserande. Vi tänker införa fler sprutbytesprogram och försöksverksamhet med injektionsrum, som skademinimerar och ökar kvinnornas förtroende för annan vård de behöver för att må bättre. Samtidigt tänker vi stärka det förebyggande arbetet. Människor ska inte luras eller lockas in i gängkriminalitet eller skadligt bruk av alkohol och narkotika överhuvudtaget.
