Yttrande
Vi stödjer förslaget att extra anpassningar ska avskaffas eftersom det har inneburit stor arbetsbelastning för den enskilde pedagogen och tagit tid från lärarnas undervisningstid.
Förhoppningsvis har tidigare års arbete med extraanpassningar gjort att lärare blivit bättre rustade för att ge alla elever ledning och stimulans så att det blir grunden i all undervisning där tyngdpunkten blir att ta hänsyn till barns och elevers olika behov och förutsättningar.
Standardiserade tester utformade med stöd i forskning och beprövad erfarenhet
KSAN stödjer utredningens tankar kring standardiserade tester för att identifiera elever i behov av stödundervisning, men testerna måste utvecklas med stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Testerna kommer att ge en mer rättvis bedömning till stöd för flickor. Flickorna hamnar många gånger på efterkälken eftersom deras uttryck för misslyckanden i skolan som i sin tur leder till stress och psykisk ohälsa ter sig på ett helt annat sätt än pojkars mer utåtagerande beteende som snabbare ges uppmärksamhet och som leder till kompensatoriska åtgärder.
Särskilt flickor med NPF-diagnoser eller psykisk ohälsa är en grupp som går under radarn då pojkars behov ofta är mer synliga i klassrummet. Det är av stor vikt att skolor lär sig att identifiera flickors signaler och tecken på psykisk ohälsa, i detta arbete kan standardiserade tester och förbättrade utredningar minska snedvridningar i vem som får hjälp.
Mer träffsäkert stöd kan gynna flickor och nyanlända
KSAN instämmer i utredningens slutsatser om vikten av förbättrat stöd i skolan. Vi ser positivt på att bestämmelserna om utredning av en elevs behov av särskilt stöd i skollagen ska förtydligas. Tidigare insatser och ett mer träffsäkert stöd gynnar flickor och nyanlända vars behov ofta misstolkas eller inte fångas upp.
Ökat antal specialpedagoger och speciallärare
En konsekvens av utredningens förslag är att det kommer att finnas ett stort behov av speciallärare och specialpedagoger, tyvärr är det redan idag en brist på dessa professioner. Viktigt att det utbildas fler inom yrket.
Elevhälsans arbete börjar i klassrummet och därmed genomsyras hela skolans arbete av tvärprofessionella team (kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger/speciallärare) som arbetar hälsofrämjande och förebyggande för elevernas lärande och psykiska ohälsa. "Hälsa för lärande och lärande för hälsa"
Undervisningen för de barn som behöver tidiga stödinsatser ska undervisas av specialpedagoger, speciallärare eller erfarna lärare och inte av outbildad personal.
Ansvarsfördelning och vikten av samråd
KSAN ser att det finns fördelar med att rektorn får ett större ansvar över helheten när det gäller att bifalla stödinsatser för en elev. När det gäller stödundervisning är det dock viktigt att bedömning sker i samverkan mellan lärare, specialpedagog och speciallärare. Stödundervisningens utformning ska också bestämmas av lärare tillsammans med rektor, speciallärare och specialpedagog.
Det är viktigt att synliggöra rektorns utmanande roll då det i praktiken kan finnas en intressekonflikt mellan beslut om en elevs behov av särskilt stöd och en budget i balans.
Stärkt elevhälsa – minskat antal remisser till BUP
KSAN ser positivt på att ett mer adekvat stöd i tidigare skede stärker arbetet med att motverka psykisk ohälsa bland unga, där särskilt flickor är en växande grupp. Med en tydligare ansvarsfördelning mellan lärare, rektor och specialpedagog kan en skolintern stödkedja verka förebyggande och främjande. I förlängningen blir en stärkt elevhälsa ett viktigt verktyg för att minska trycket på barn- och ungdomspsykiatrin. Genom en mer träffsäker stödundervisning och tätare samråd med specialpedagog kan fler elever fångas upp i tid, innan det blir tal om en remiss till BUP.
Mindre klasser
KSAN ser mycket positivt på förslaget att utreda mindre klasser. Det kommer att krävas mindre klasser för att svara upp mot individuella behov. Det är en särskilt viktig åtgärd i de lägre årskurserna i och med den 10-årig grundskola som nu beslutats om. Men det är också av stor vikt även för de högre årskurserna för att samtliga elever i klassen ska få rätt förutsättningar för att gå ut skolan med fullständiga betyg. Även där kommer flickor som grupp att gynnas som annars ofta missas att fångas upp i tid.
Skolan som skyddsfaktor
Att gå ut skolan med fullständiga betyg är en förebyggande faktor för att motverka psykisk ohälsa, beroendeproblematik, andra former av utanförskap och ett skydd mot att dras in i gängrelaterad kriminalitet. Genom mindre grupper, vid behov anpassad undervisning och ökad specialpedagogisk kompetens i skolan stärker det skolan som skyddsfaktor och kompensatoriska arena.
